Valpolicella Classico från Le Ragose

Det behöver inte vara så dyrt eller komplicerat för att få till en guldstund. Häromkvällen blev det en sådan. Vi gick ner i trädgårdslandet och plockade en mellanstor zucchini. Vi fyllde den med nötfärs och täckte med en driva parmesan. In i ugnen för gratinering. Vi gjorde en sallad på rivna morötter, gurka, tomater, broccoli och bönor. Allt från de egna odlingarna. Nåväl, oliverna var köpta. Det finns trots allt gränser för vad som kan åstadkommas i norra Halland.

Vi plockade fram en Valpolicella Classico från Le Ragose. Detta är en s k "basvalpolicella" dvs här torkas inte druvorna, utan här gäller skörda, pressa, jäsa, någon månad på stålfat och sedan buteljering.

I slutet på förra året provade jag mig igenom en låda med sex viner Le Ragose. Det blev några synnerligen trevliga vinkvällar. Du kan läsa om mina intryck här. Jag har tidigare testat årgång 2010, vilket du kan läsa om här.

Även om det här är Le Ragoses enklaste vin, så konstaterar jag bara "Semplice ma non banale".

Vinet är gjort på Corvina (50%), Corvinone (20%), Rondinella (20%) och 10% övriga tillåtna druvor.

I doften finns körsbär, skogsbär och någon nypa örter. Kanske inte så stor och kraftfull, men väldigt charmig i sin enkla stil.

I munnen är det friskheten och körsbären som får oss på gott humör. Ungt och fräscht. Vi hittar lingon, jordgubbar, några örter och aningens mandlar. Avslutet har den där angenäma tonen av krossade körsbärskärnor som ger en liten bitterhet, som vi verkligen gillar. Törstsläckande och klunkbart. Okomplicerat och väldigt gott i all sin enkelhet.

Betyg 3+

Vinet finns inte i Systembolagets sortiment. Det ingår i den Le Ragos-lådan jag skrev om i inledningen. Min flaska är köpt av Carlo Merolli. Jag betalade 95 MUK dvs DKK=SEK=NOK